Beskrivning
24 januari – 3 februari 2014
Tillsammans med Ragni och Mike samt Andreas och Jenni besökte vi återigen kära Australien. Först landade vi i Sydney, min favoritstad i världen. Efter några dagar flög vi tvärs över landet till Perth, där vi besökte vänner. Sen la vi till ett nytt land på vår repertoar: Vi tog flyget till Vietnam, först till tropiska paradisön Phu Quoc Island och sen till Ho Chi Minh City för att uppleva lite hektisk vietnamesisk stadsliv.
Sydney
Söt koala på Taronga zoo i Sydney.
25-29 januari 2014
Flög med Emirates via Dubai till Sydney. Vågar nog påstå att Emirates slår allt vi flygit tidigare, förutom business-class med SAS för ett antal år sedan. Riktigt bra benutrymme, största skärm vi haft nånsin (åtminstone i det större planet, en Airbus 380) utsökt mat och bra service. Dessutom gick stolarna att luta rejält i jämförelse med andra bolag. Maten delades ut till barnen först och det dröjde ca en timme innan andra fick maten. Helt ok, om man visste det, men vi hann bli riktigt hungriga…
Vi landade sent i Sydney – de andra i gänget hade inte lyckats få samma flyg vidare så dom skulle dyka upp nästa morgon i Sydney.
Vid vårt första besök i Sydney bodde vi i Kings Cross. Det ville vi återuppleva och bodde nu på Mercure hotel mitt i KC. Bra hotell, men stort minus för den depositavgift på 50 AUD per dag, även om man redan betalat hela vistelsen!
Så när hela gänget var samlat nästa morgon styrde vi kosan mot Cirkular Quey. Det firades ordentligt – dygnet runt – för det var Australian day. Massor med folk på stan, trångt överallt. Glada, vänliga människor, många klädda i grön/gult viftandes på flaggor.
Under de fyra dagar vi befann oss i Sydney bockade vi av Operahuset, Botaniska trädgården mitt i Sydney, China Town, Darling Harbour, så klart en lunch på Harrys Cafe de Wheel i Whooloomooloo, med färjan över till Taronga zoo och en hel dag i Bondi beach där Andreas brände sig ordentligt – bland annat UNDER ARMARNA! Han hade bestämt sig att bli brun – överallt. Han blev illröd! Ragni brände näsan sin. Solen är stark här!
Sen drog vi gänget på Bondi-Coogee walkabout, den vackra, men mycket svettiga promenaden längs vattnet på 5 km. Väl framme i Coogee smakade en iskall öl riktigt gott.
Och så var vi här igen… Lite mulet men varmt.
Ett glas kallt vin/öl vid foten av Opera House på Circular Quey.
Harrys Cafe de Wheel i Whooloomooloo förstås. Mums!
Vy med vacker inramning från Taronga zoo mot Sydney.
Perth
Perth City
29 januari – 3 februari 2014
Nästa anhalt var Perth. Vi möttes på flygplatsen av Ian, som inte hade ändrats ett dugg sen vi sist sågs, för sex år sen – tror till och med att han hade samma kläder på sig!
Vi åkte direkt till huset i Murdoch för att hälsa på resten av familjen King – frun Katrina och barnen James, Sam, Abby och Amber. Efter lite förfriskningar körde Ian Ragnis gäng till hans pappas enorma hus i Sucess. Henry och jag körde familjens andra bil bakom – vi fick låna bilen under vår vistelse i Perth – även om vi påpekade att dom ju har ett av världens bästa och billigaste kommunikationssystem.
Huset har fyra stora sovrum, matrum, flera ”reception rooms”, stort kök med bardisk… Vi behövde inte trängas med andra ord.
Tidsskillnaden har varit tuff, sömnbristen påtaglig, så kvällarna har inte varit alltför långa.
Även om vi hade tillgång till bil så har vi inte använt den mycket eftersom vi ändå inte fick plats alla i den lilla bilen. Men som sagt, lokaltrafiken är helt fantastisk och billig.
Vi besökte Freemantle ett par gånger, och en dag bjöd Ragni och Mike hela gänget inklusive familjen King på middag på en fiskerestaurang i Freemantle harbour.
Det blev ett par svängar in till Perth city där Henry och jag shoppade loss på Citybeach. Medan vi shoppade åkte de andra på husvisning, bara för att det är roligt.
En hel dag var vi och Kings family på ett enormt Adventureworld där vi stationerade oss på en gräsmatta under ett träd och alla roade sig på olika håll. Vi åkte alla, förutom Ragni, en berg- och dalbana – ja, faktiskt även Henry(!) som aldrig tidigare åkt. Och han var inte ens nervös, påstod han! Måste även nämna att det var Andreas som körde ”vår” bil dit… vänstertrafik och ratt på högersida var en ny och skräckfylld upplevelse för honom. Men vi andra hade riktigt roligt i bilen. Förlåt Ante.
Ett par gånger blev det poolhäng hos Kings där vi busade med alla fyra ungarna.
Sista kvällen bjöd Ian och Katrina på BBQ hos dem innan Ian skjutsade oss till flygplatsen.
Puben vi besökte ett par gånger i Freemantle.
Poolhäng hos Kings.
Sam, Amber och Abby.
Phu Quoc, Vietnamn
3-10 februari
Vi flög till Phu Quoc först via Singapore och ytterligare en mellanlandning i Ho Chi Minh City. Tog taxi från flygplatsen in till Phu Quoc stad och checkade in på hotell Anh Dao, ett smalt 4-våningshus, utan hiss… naturligtvis fick fyra av oss rum på 4:e våningen. Så vi kånkade upp våra resväskor uppför de rätt höga trappstegen, vi var blöta av svett när vi nådde vår våning. Efter en dusch gick vi ut för att se vad denna lilla samhälle hade att erbjuda.
Det finns en Town market (day market) och en Night market, vilket var precis på väg att öppnas – det var sent på eftermiddagen. Luktade rent äckligt eftersom det var mestadels fiskrestauranger som skyltade med sin färska fisk framför restaurangerna. Det var också väldigt hög ljudnivå, främst från alla generatorer vid flertalet restauranger. Men också från alla tutande bilar och mopeder.
Vi åt på ett litet ställe som hette Moe’s. Ett bra ställe dit vi gick en till gång för lite drinkar och biljardspel. Stranden här var inte alls tilltalande heller så vi bestämde att vi letar oss till nåt lugnare och finare ställe.
Vi hittade utan problem ett bra boende längs Long Beach – Phuong Binh house – precis intill stranden för 260 SEK/natt. Frukost ingick inte men det fanns gott om ställen och vi hittade en som hade müsli med yoghurt och färska frukter. Dit gick Henry och jag nästan varje morgon, efter en joggintur längs stranden som avslutades med ett dopp i havet.
Stranden här var fin, men det skulle inte skada med lite städning både på stranden och vid hotellen.
Vietnamesiskt kaffe är inte riktigt i vår smak, men som iskaffe är det riktigt gott. Serveras med is och kondenserad mjölk men man kan även välja färsk mjölk och då är det inte lika sött. Jag gillar båda varianterna. Vi hittade ett ställe som har italiensk kaffe, men för mig och Henry blev det iskaffe rakt av.
Annars har det blivit mycket strandhäng, goda smoothies, kalla öl och ett antal GT:s. Lite skönhetsbehandlingar har vi tjejer också hunnit med. Massage, ”rakning” av ben och nagelvård.
Fiskare samlar in morgonens fångst.
En dag blev det en snorkling- och fisketur till norra sidan av ön. Kanske inte den bästa snorklingen vi varit med på. Men det var en bra tur där lunchen bestod av fisken vi själv fångat. Vi fick även smaka på sjöborrar (dom där svarta nåldynorna med blå ”ögon” som ligger på havets botten. Man åt dessa med wasabi och soya. Gott? Nej, det kan vi väl inte påstå, men man måste ju prova.
En annan dag tog vi taxi till den strand som sägs vara vackrast på ön – Bai Sao. Vacker var den, men långt ifrån de fina stränder vi varit på under våra resor. Och skräpigt även här.
Tanken var att vi skulle flyga till Ho Chi Minh men vi ändrade våra planer och bokade oss på en buss/Superdong (båt)-resa med övernattning i Can Tho. Färden gick genom Mekongdeltat.
Vi trängs på våra solsängar på Bai Sao.
På Bai Sao.
Också på Bai Sao.
Mekongdeltat
11-17 februari 2014
Med buss färdades vi genom Mekongdeltat med övernattning i Can Tho, där vi även fick besöka den flytande marknaden – Cai Rang floating Market. Ett myller av överfulla båtar med frukter, grönsaker, fisk, ris, te, kläder… vi köpte färska goda ananas som skickligt skalades på plats.
Dagen efter besökte vi en risnudelfabrik och en trädgårdsodling innan vi till slut kom fram till King Star Hotel i Ho Chi Minh City.
Det är helt otroligt hur bra det fungerar när man beställer en resa från ett ställe till ett annat här. Man behöver inte mer än börja fundera på vart man ska styra nosen härnäst förrän någon ropar eller knackar på ens axel och pekar eller följer dig till nästa transportmedel, hotell eller tar emot matbeställningar. De tar verkligen hand om sina turister.
Ho Chi Minh City
Det finns över 6 miljoner invånare i Ho Chi Minh City och säkert lika många mopeder. Helt galet! Hur lyckas de undvika kollisioner i detta mopedkaos? Det är hela familjer på en moped, mopedbud med näst intill omöjliga leveranser. Alla bär hjälm, även om den ofta inte är igenknäppt och hänger lite på sniskan.
Frukosten på vårt hotell var kass så vi intog oftast frukost och vietnamesisk iskaffe på ett närliggande kafé. Populärt ställe bland affärsmän märkte vi.
Vi hade lite svårt att hitta bra matställen, men en kväll när grabbarna hade åkt på en golfrunda och vi tjejer varit på skönhetssalong så råkade vi gå förbi ett ställe som såg ut som om man rivit ett hus mellan två andra hus och där smällt upp en provisorisk restaurang, utan tak och vägg utåt och med vingliga, låga trämöbler. Fullt med folk (mest inhemskt) och otroligt god och billig mat! Så det blev vår favorithak resten av vistelsen.
Besöket på Saigon Zoo & Botanical Gardens var en stor besvikelse. Djuren där bodde inte alls bra. Det såg ut som att man pressat in för många djurarter på en alldeles för liten yta. Där var vi inte länge.
Besökte en av de äldsta byggnaderna i Ho Chi Minh City – The Central Post Office. Den byggdes kring 1886-1891 och arkitekten var den kända franska Gustave Eiffel – därav blandningen av den gotiska renässansen och franska influenser.
Sun Wah Tower | Smalt höghus | Bitexco Financial Tower
Vi tvekade länge om vi skulle besöka Krigsminnesmuseet – War Remnants Museum – men kom till slutsatsen att det måste man, kändes som en plikt, även om det är en påminnelse av Vietnamkrigets ohyggliga grymheter. Det var en mycket stark upplevelse och man blev illa till mods av alla bilder och texter, ett bevis på att det verkligen har hänt.
Som avslutning på vår vistelse besökte Henry och jag det eleganta lyxhotellet Hotel Majestic Saigon där vi beställde drinken Happy Saigon på takterassen med vy över Saigonfloden.
Persson Travels 